Om att veta att det är han jag vill vara med
Jag skrev till min närmsta vän att antingen vet man eller så vet man inte. Man känner i hjärtat om man vet. Men jag suddade ut det och skrev att man kan aldrig veta, om det är värt det eller inte, om tårarna från det blödande hjärtat kommer leda rätt eller fel. Man kan aldrig veta vad som kommer sedan, men man kan alltid veta vad man vill ska komma sedan och man kan tro på det och man kan våga och man kan vara beredd. Att offra. Inte sitt liv, men några tårar, en sömnlös natt, ett tomt dokument, en tyst telefon. För någonstans där inne förstår man att det gör ont för att det är värt det och att få det där paradiset Coldplay sjunger om är inte orimligt, bara jag får vakna bredvid hans mjuka rygg.
kol
en fyraårings krulliga hår fick mig att börja gråta, det är inga fel med att känna sig psykiskt instabil när det är så.
blondinbella kommer före blogg.se
jag sitter hääääär i något som kallas delirium eller kanske eller vakuumservo.
OBS LÄS NEDIFRÅN
e
blä blä
först reklam sedan nyheter, vad säger det om samhället egentligen.
vill vara i en annan värld men det har inget med döden att göra. att knåda en deg är lite som att rädda en människas liv och mitt lypsyl har försvunnit och det stör mig.
bilder från det senaste:
