fdsgs
såg precis världens finaste film efter att ha läst världens finaste bok. Extremt högt och otroligt nära. Har aldrig gråtit så mycket.
Filmen tar slut och med en gång kommer de där känslorna tillbaka, som jag gömt långt nere, inne i mig. Känslan av att vara helt ensam. De försvann någon gång men tog slut och ersattes av någonting annat. Men satan nu kom dom tillbaka och jag känner mig så otroligt ensam igen. men så skriver någon på fb och man låtsas att allt är bra, näe, jao
GNIRKÖL
RING LÖK
if you feel it say hell yeah
jag var påväg hej jävla liv. nej det låter så argt, så deppigt. det är det inte. jag menar. jag gick ner i arkivet och det borde jag inte ha gjort. som om för att internet inte alls var trasigt var jag tvungen att få mitt straff. Varför skriver jag ens? Jag behöver gå på ett spinningpass, får aldrig mer sova.
nä men vill röka cigaretter vid ett vatten.
fri till slut
HÄLFTEN AV DOM SOM ÄLSKAR EXPLODERAR
detta är jag rädd för...
...att han ska säga att det inte betydde något
...att jag ska tappa bort mig själv i något jag tror är jag
...att jag ska missa hållplatsen jag borde gå av vid
...att jag ska tappa kontrollen
...att jag ska bli lämnad
...att hela livet är en bluff
...att jag ska ångra allt jag inte ångrar
...att vara rädd
natten
MMmmmmmmMMMmMmmMmmMmm
Min kärlek till natten.
Kärlek vid sista ögonkastet. Det är jag och orden. Vi kan vara vakna hela natten. Imorgon ska jag 1. Duscha. 2. Göra filosofiläxa. 3. Greja med uppsats. 4. Äta lunch. 5. Gå i skola. 6. Börja med annan uppsats. 7. Handla en badmössa. 8. Bråka med morsan. 9. Klä ut mig till fil simmare. 10. Dansa och röka tills jag inte kan andas och låta natten vila över mig.
man ska vara stolt inte ha ångest
