-

Har all tid i världen till att skriva, men gör inte det.

talk to me


Jag har en granne som är blind och jag spiller ut saft på alla sladdar samtidigt som jag räknar ut hur många minuter det tog för honom att svara. Eller dom. Fast flera han.
Jag har en packad träningsväska men ett tungt huvud och ett åskväder inuti som tävlar med regnet utanpå.

15 minuter tog det för den ena.
två dygn och lite till (för komplicerat att räka ut) för den andra.

Jag söker på sista minuten-resor. Jag beställer hem byxor. Jag samlar på ord. Jag byter bakgrund på datorn.

Jag dricker gul saft som smakar halsbränna och hör hans röst genom orden. bådas röst. likadana.

Läser ord och väntar på samtal. begynnande liggsår hos någon som tröttnat på promenader. hos någon som anser att vädret bestämmer sinnesstämningen.

Jag upptäcker att min stad inte finns.

Jag drömmer på natten om ett kök och en leverfläck jag trodde jag hade glömt bort. Jag säger det i drömmen, blir väckt och tänker på allt bakom den där leverfläcken hela dagen. Stoppar sedan ner det i min gamla byrålåda en gång i timmen.

Tiden blir en nedräkning.

Min granne som är blind går ut och går varje dag klockan 10:00 och 16:00. Jag ser hans stapplande steg från mitt fönster. Hans ledhunds ivriga nafsande. Oavsett väder. Just det. Han sa i drömmen att hans texter aldrig kan mäta sig med mina. Att han läst allt jag skrivit och blivit mäkta imponerad. Sedan cyklade jag hem i regnet men aldrig igenom dimman.

rekring

ibland åker man i bagageutrymmet på en bil på en hal väg ibland stillar vinden och solen kikar fram ibland lägger man sig i en soffa för att vila ögonen lite och vaknar tre månader senare

iväg

såhär tänker jag om håret
det växer alltid ut
såhär tänker jag om sår
de bildar alltid ärr
såhär tänker jag om röster
de skapar alltid moln
såhär tänker jag om vinden
den blåser alltid iväg

jag är född i döda vinkeln

jaha så var det blankt igen. pratade iallafall om allt i en grå stol men en skäggig han och vi satt ner men rörde oss ändå framåt. och som om inte det skulle vara nog, som en flock elefanter. nej. skyller på en annalkande musarm

frt

sitter alltså hemma och väntar på ett paket som jag ej vet vilken tid det kommer pga jag fattar ingenting...
och självklart är det apfint vär osså .
osså har en utikeskorre dött och jag är illa berörd. och jag har sovit 6 h för att jag ska orka upp imorgon. och jag väntar på paketet för att sedan kunna springa på löpbandet 35 min 10,5 1,5 höjd. och jag sket i skolan och har för stora trosor och ont i nacken,

allt det där jag sa till dig var sant .

haha,
nää,
med mej äre tvärt om.
jag hatar just nu alla röster och jag ser fram emot att få sova enbart dyra timmar.
nää.
men blir irriterad på allt som låter.
fast irriterad 'är ju fel ord.

en annan grej som är svårt

det är att beräkna vilken storlek man ska ha på lådan man ska lägga maten i. jag tror alltid att det är med mat än vad det visar sig vara. undraom det säger något om mej.

en annan sak

det är väldigt svårt att värma bullar i mikron.
typ. antingen har man på full effekt , så blire för mjukt å varmt på två SEKunder, eller så blir det inte så. alltså att man tar för lite effekt, då tar det en jävla massa tid och den är fryst inuti.
aah det är sjukt svårt.


Det stora monstret

hejsan... ''

Jag spenderar min tid med att drömma om det jag drömde om osv. och jag vill hellre vara en såndär som uttrycker mig verbalt i text och som är en stolt kvinna och står längst fram i ett demonstrationståg....

HAHA

NEJ.

Det gör jag inte.........................

Vaknade av ett samtal där jag fick skäll och gick en promenad skogen för lugna ner mig.....
men när jag kom in sen rann det ur min näsa och mitt huvud kändes felllllll.
hej.

Cirklar bland offren.

Känner mig ändå lämnat på något sätt? Som att den där fantasivärlden jag gjorde verklighet rasade samman. Som att en del av mig försvann. Samtidigt som framtiden fick en ny fantasivärld, med en ny färg. REALISTISK. Kanske.

vilken färg har själen älskling?

Drömde att jag vaknade upp bredvid en manskropp som jag under dimmiga nätter kallat för min. Vaknade upp med längtet molande i min mage. Längtet. Läste en bok av Johana Thydell - Ursäkta att man vill bli lite älskad. Där beskrevs det där längtet. Att man inte bryr sig, att man tar vem som helst som bekräftar en, bara för att ha någon. Samma är det i Linas kvällsbok ja varenda jävla bok jag läser. Och jag får högskolepoäng för att dra den slutsatsen. Han ringer mig i alla fall senare på kvällen. Vad är vi frågar vi? Och jag har inte velat prata för jag har vacklat. Jag vill ha någon men jag vill inte ha honom på det sättet och min mammas ord ekar "det vore så bra om du kunde träffa någon". Jag tror att jag ska såra honom men det gör jag inte. NEJ denna texten tog mig inte dit jag ville. går å lägger mej hej,

RSS 2.0