totfd

Börjat läsa Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Tänkte fortsätta med det under natten. Maken lästes också ut och jag har ingen som vill bena ut tankarna kring den. ORDNAR DET I MORGON.

Det är inte jag som springer i skogen. Men grusvägen där vid hästarna får det att kännas så

DET är något med mitt hjärta att det inte riktigt slår i takt, eller inte otakt heller för den delen MEN DET ÄR DET HÄR MED ATT INTE VILJA ELLER VETA eller det är nog snarare det att jag både VET OCH VILL,

Lyssnar på hans hud. Luktar på bilarna som brusar utanför. JUPITER, Ett grusigt golv och en yxa på väggen.

Inatt sa David : "jag äter inte äpplen dom är för runda och jag vet inte hur jag ska göra då. Det är för mig övermäktigt". Det ligger nånting i det

VAKNADE MED EN storm UNDER HUDEN Röster inte ekandes utan inkräktandes