totfd

NEJ. Oftast känns det bra. Som när allt flyter på. Som när jag är ute och dansar. Som när jag cyklar på gymmet och svettas som ett jävla as. Som när jag planerar framtiden. Då finns det inte en enda känsla av någonting som någonsin har hänt och som borde skava. Borde det ens skava? Men ibland okej det har inte gått mer än tre veckor. Men ibland fan vad jag får en slags klump i halsen som jag inte vet vart jag ska göra av. En saknad till det som var som inte blev, en längtan till det som inte blev men som var? Jag är inte bra på det här med balans i alla fall. Antingen älskar jag eller så hatar jag. Ungefär en gång i månaden (helt utan samband eller sammanhang) skriver jag i min dagbok att jag jag är ensammare än någonsin. Ungefär varje dag hatar jag någon. Något. Missunnar den dennes liv. En gång var jag själv där och tänkte haters gonna hate, men det är januari nu. Jag drömmer så mycket om stora städer och spännande folk och sprudlande alkohol och cigaretter och doften av livet. Fast egentligen är väl doften av livet lika mycket här. Jag vet det. Men jag måste fly. din rövhålsslickare.

hitten en finlåt och hahahha det är fritiof & pikanen som ravar den. jag ravar den inte även om jag nog egentligen är gjord för det. eller ah, jag är gjord för del saker och jag befinner mig på fel ställen .foEPKL,M "NÅN GÅNG MÅSTE DET TA SLUT SÅ HÅLL UT"

hatar att ha sett en människa. veta att nänniskan har en partner som hen varit ihop med i två år. veta att dennes parter har en blogg där hen skriver så fruktansvärt vackert om kärleken. hatar att dom tydligen har gjort slut nu. hatar att jag ens får reda på det på ett så banalt ställe som på facebook. när jag tänker för mycket blir jag allergisk.