totfd

Därför sitter jag på bibblan nu. Det är visserligen inte samma stress(20 dar kvar på deadline), inte lika mycket folk (tomt), och min mamma väntar troligen med brakmiddag när jag kommer hem. men ändå. det känns vuxet.

och det känns bra. även om jag har en naiv och barnslig karaktär. faktum är att min karaktär är allmänt sne. och jag tror på nått sätt att den blir hel när jag pluggar 12 timmar om dygnet. sover, äter och älskar resten av tiden.

Nej. jag känner att livet är inte sunt för mig, Folke - the man. Jag tror att jag vill bli en cineast med randiga strumpor. en sån som varken klipper eller tvättar håret och tror att det är charmigt, därför kommer jag att få ligga.

Det är märkligt det där med kulturen föresten. jag tycker att kultur och tvångstankar har vissa likheter.. Man tycker / gör ngt som man inte behöver.

Hursomhelst så borde jag inte vara här utan någon helt annanstans. det är både excistentiellt och konkret sagt av mig. man måste äte kolhydrater och protein och vitaminer varje dag, säger ngn. det är faktiskt väldigt höga krav denne ngn ställer på oss, människor. faktiskt. en dag.

ett liv.

KAPITEL BADRUMSMATTA:

Hej Im back on track and I am Folke. vart har du varit då? Jo jag har också funderat på det och faktiskt kommit fram till ett svar nu. jag har varit under jorden och ovanför molnen. i ett helt annat ideal än det på jorden som gud skapade. under jorden var det väldigt mycket gångar och knappt några skyltar. Ovanför molnen tänkte jag mest på jaget. Det är ju faktiskt något som alla har: ETT JAG. Annars så är vardagen lika intetsägande som en. som en. som en. som en badrumsmatta. aningen lortiga, men ingen orkar göra något åt det.

och nej, jag är inte full 

Jag har bara pollenallergi

allt är bra!

Varför måste man va så jävla anpassningsbar hela tiden. jag vill bara göra samma sak hela tiden!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

jag är..... därför finns jag.

Japp jag hade 40 min ja tänkte plugga på men de blev att ja döa lite tid ist, men det behövs med ibland. vet ni föresten att donk i lidkp är stängt för tillfället. jag blir ledsen. jag vill ha donk, men i skåpet har vi faktiskt chips och det anser jag mig själv vara värd. annars då? Jo jag har ett fullspäckat schema. Nu ska jag koka te och göra macka, sen ska jag se på en dokumentär om de stackars Somalierna för att få lite perspektiv på saker. sen ska jag mysa med chips till nya aktuellt, sen ska jag göra en apelsin å se på korrespondenterna som kvällen till ära handlar om nomader.

Passar bra då det skulle vara kul att bli en sådan. Eller en sektmedlem. Nu ska jag googla ricinolja tackhej.

Je ne vais pas dormir cette nuit.

Hi I have a Englis homework and I think it is embarrassing to say that my name is folke, så ja skiter it å går å pinkar i stallet.

Ja i stallet. det är vad jag gör.

fast jag hatar hästar.

två palneter kan man se om man tittar ut. ja vill inte ha matte imrn. ja vill sitta vaken och googla och skypa och blogga. och ha huvudvärk å dricka cööööööla!!!! men NÄHÄ! snart komemr en videoblogg!

lär bli knepig i magen av denna kvällsmat  speciellt eftersom jag inte tål mjölk.

När det gäller ångest är jag sannolikt inte särskilt ­originell. Jag är väl som folk är mest. Under veckodagarna kan jag känna ångest som små kallsupar från själen. Det inträffar inte särskilt ofta, men det händer: ett plötsligt sting av obehag, ett minne av något dumt man gjort, en oförrätt i det lilla som skaver till och försvinner. En snabb skamsköljning genom kroppen, som en ishiss som färdas mellan strupe och buk och sen är den borta.

Jag hanterar den typen av ångest genom att inte hantera den. Det kan hända att jag skriker till för mig själv – jag ropar NEJ! eller ­SLUTA! – för att överrösta det som händer där inne. Någon gång har det hänt att jag ­tjoar på det där sättet när jag går på stan och då tittar folk efter mig.

Den här ångesten är ­ odramatisk, den är en del av mitt liv, det är som det är.

Sen finns det också en större ångest som infinner sig just på denna dag, söndagen.

Jag har stor respekt för söndagsångesten. Jag vet ingenting mäktigare än den. Jag pratar sällan om min söndagsångest, för människor i min närhet finner den antingen banal eller poserande. Men den är varken ­eller. Den är magnifik, den tar över hela mitt väsen. Jag har förstått att folk tror sig känna söndagsångest därför att de inser att helgen är slut, att de står inför en ­besvärlig jobbvecka, att ”det är så mycket som ska göras”. Jag tror inte på det där. Jag tror att söndags­ångesten i grund och botten handlar om att vi inte riktigt vet varför vi ­lever.

Den här ångesten handlar inte om livspusslet, den handlar om rädslan över vad som händer när vi lagt livspusslet färdigt, när allt är över. Det finns ett stort vemod här och det rullar in på söndagarna.

Tomas Tranströmer skriver vid något tillfälle om en ­orgel som plötsligt ­slutar spela i en kyrka och det blir dödstyst, men bara i ett par sekunder, för sen tränger brummandet igenom från trafiken där ute – ”den ­större orgeln tar vid”. ­Precis så ser jag den exist­entiella ångesten, som en orgel som vi hör först när allt annat tystnar.

Förr om åren gick vi till ­ kyrkan på söndagen. Det gav oss tröst och svar på en och annan av de där ­ frågorna.

Nu går vi inte längre i kyrkan och vi har slutat att ­ställa oss frågorna.

Men orgeln fort sätter att spela.

JÄVLAR SKA TILL STHLM PÅ MÅN Å DÅ MÅSTE JA VA SERIÖS JÄVLAR JÄVLAR JÄVLAR JÄVLAR JÄVLAR

nu vill jag bara bli fräsch.

jag vet att jag (Folke) har varit väldigt anonym, men här är en bild på hur jag ser ut. mina ögon sitter väldigt tätt.

Vill inte vara här 

Det meste är infekterat 

Önskar jag hade en kusin som hette Folke 

Vill inte ha franska imorgon. 

Vill helst ligga under sängen och sen komma på att jag brinner. 

Brinnen. 

Jag avskyr folk som inte kan stå för sin åsikt eller säga nej. 

För 

Folk kommer alltid vilja köra över dig

Det är garanterat något fel på mig. Jag såg på en amerikansk kärleksfilm men ringer inte min bror.

KAP 9

Mitt liv har typ ingen handling.

YO My name is Folke,, people. hehe, en liten ordvits där. Jag gillar ordvitsar.

Min högsta önskan är att träffa en eskimå.

Eeeeh. Ska nog börja sälja sex, eller köpa.

vi hörs, Folks!!

ÖÖÖÖ? TYP VAAH!? vadå inte inlämnad ... typ?

Det är Sune på TV:n. Men inte den där riktiga bra Sune, utan den tecknade. Jag gillar inte det och bara därför vägrar jag livet idag. vägrarvägrarvägrar. men ska träna fotboll sedan. inte för att jag tycker det är kul. Mer för att jag måste. Dels det sociala och träningen, man måste vara snygg. Jag har många konpirationsteorier som jag inte vågar dela med mig av, men skulle vilja.

KAP 4573

Jag kanske är bög. Kommer folk hata mig då? Är mitt liv överflödigt? Borde jag söka till Idol?

KAP M

Sjöng en sång och önskar att jag hade en bror.

ska se på alla kvarteret skatan avsnitt och smula knäckebrö i min mjuka sängh! NAJJJJJS

ne jag tänker fan inte skratta. jag tänker kräkas, spy, kräkas sen... spy alla lampor som finns är tända och lyser på mig.

---

KAP 1.

Jag heter Folke och är sjutton år år 2012. Jag borde kanske inte ha nämnt mitt namn först, ni har ju säkert redan en bestämd bild för mig nu. "Folke, troligen äldre föräldrar och en sen sladdis. Hemma hos Folke  är det klockor överallt och gamla golv"

Jag ska inte säga emot. Jag är Folke, okej. Igår gick jag och Simon omkring på taken på skolan. Det var spännande. Men mest var det avkylande. Jag måste gå ut ibland och få luft och det känns fjolligt att heta Folke och stå ute bland "de coola" och kyla av sig istället för att värma sig med en cigg. Fan vad jag hatar att jag anser att det överhuvudtaget finns "de coola".

Sedan gick jag och Simon in i skolan igen. Jag ville genast gå ut igen.

KAP 2.

Vi var och hälsa på farmor idag, jag och pappa. Farmor är ungefär hälften så stor som jag själv och ändå är jag själv hälften så stor som Andreas i klassen. Det är märkligt för jag känner mig aldrig så liten som jag gör när jag är med farmor. Hon är döv på ena örat men ler ändå jämt med hela munnen. Jag borde inte se upp till farmor så mycket egentligen. Det är ju fjolligt. Folk kan börja kalla mig Fjoll-Folke.

KAP 3.

Det blev inget sådant kapitel.

KAP 4.

Om man är 17 år och överstimulerad, vad gör man då?

det räcker liksom inte med förstasidan på NLT...