totfd

en såndär tidig söndag igen. jag går upp tidigt för att skriva. jag älskar att säga att jag skriver. känns så hemlighetsfullt och intigrerat på något sätt. så intellekruelltt och självständigt. även fast jag inte skriver så säger jag ofta att jag skriver. bara för att ha en ursäkt typ. och nu känner jag att den här texten börjar trappas upp till nånting som kräver ett budskap vilket jag inte har. tyvärr. nu ska jag fortsätta mitt skrivande. romanen och diktsamlingen (ja jag kommer släppa en bomb) kommer om några veckor. jag ska bara lära mig att börja varje mening med stor bokstav först.